Samtidigt som medellivslängden blir allt högre och den fysiska hälsan på många sätt blivit allt bättre, finns det en trend som går i rakt motsatt riktning. Den psykiska ohälsan har ökat kraftigt sedan början av 90-talet. Det är främst de unga som drabbas, hos de äldsta har man inte sett någon större förändring. I slutet på 80-talet uppgav 9% av kvinnorna och 4% av männen i åldern 16 till 24 att de besvärades av ängslan, oro eller ångest. 2005 låg siffran på 30% av kvinnorna och 14% av männen. 15 år senare, 2020 hade dessa siffror ökat ännu mer och låg nu på 46% för kvinnor och 30% för män, enligt Statistikmyndigheten SCB. Antalet unga som vårdas för depression har fördubblats. Bland kvinnor har antalet självmord och självmordsförsök ökat kraftigt.
Orsaken till denna ökning är inte klarlagd. Även om ökningen varierar mellan olika grupper, finns det ingen grupp där en psykiska ohälsan inte har ökat. Detta tyder på att vi har att göra med en genomgripande förändring av hela samhället. En möjlig förklaring är att den ekonomiska krisen i början av 90-talet gjort det betydligt svårare för ungdomar att ta sig ut på arbetsmarknaden. Besvären tycks också vara värre bland dem som är arbetslösa eller studerar. En annan förklaring som ibland nämns är den s.k. individualismen. Det har blivit vanligare att ungdomar värdesätter saker som njutning och ett behagligt liv. Detta är dock en internationell samhällsutveckling som pågått över en lång tid, det är svårt att se varför det skulle medföra en ökad psykisk ohälsa just vid denna tid.
Samtidigt har man kunnat se andra förändringar som kan påverka den psykiska hälsan bland ungdomar, t.ex ett ökat intag av alkohol och mindre sömn. Det är dock svårt att avgöra vad som är orsak och verkan, eftersom psykiska besvär kan leda till ökat alkoholintag liksom försämrad sömn.
Det är också svårt att förklara varför unga kvinnor drabbas hårdare än män. Möjligen har det att göra med att pressen att prestera akademiskt är större för dem. Kvinnor är idag överrepresenterade på eftergymnasiala utbildningar. Skillnaden är dock störst i tonåren. Studier visar att den ökade fokuseringen på utseendet bidrar till den psykiska ohälsan bland flickor i tonåren, de blir allt mer bekymrade över saker som kost och vikt. De tycks också oroa sig mig över sina relationer till kamrater och familjemedlemmar. Varför detta skulle ha förändrats på 90-talet är dock mindre klart.