Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för olika slags psykiska besvär och sjukdomar – från sömnproblem och tillfällig stress till allvarliga tillstånd som schizofreni, psykos och depression.
I denna artikel berättar vi vad som ingår i definitionen, bakomliggande orsaker, hur man gör för att få hjälp och vad du kan göra för att förbättra din psykiska hälsa. Vi ger också exempel på hur en dålig arbetsmiljö kan bidra till psykiska problem.
Vad är psykisk ohälsa?
Psykisk ohälsa är ett brett begrepp som omfattar olika typer av psykiska besvär och sjukdomar (psykiatriska tillstånd) som påverkar en persons välmående, tankar, känslor och beteenden. Detta orsakar lidande för den drabbade men problemen kan även påverka omgivningen.
Det kan variera från tillfälliga stressreaktioner och oro till allvarligare psykiska sjukdomar som depression, ångestsyndrom, bipolär sjukdom och schizofreni.
I Sverige är psykisk ohälsa det vanligaste hälsoproblemet, den främsta orsaken till sjukskrivning och därmed en av våra folksjukdomar.
Exempel:
- Psykiska besvär – lindrig och ”vanlig” psykisk ohälsa: Tillfällig stress, oro, nedstämdhet, sömnproblem.
- Psykiatriska tillstånd – medelsvår eller svår psykisk ohälsa: Psykiska sjukdomar och syndrom som exempelvis ångestsyndrom, utmattningssyndrom, ätstörningar, beroendesjukdomar, panikattacker, depression, bipolär sjukdom, psykos och schizofreni.
- Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: Autism, ADHD, intellektuell funktionsnedsättning.
Psykisk ohälsa som uppfyller kraven för en psykiatrisk diagnos kallas för psykiatriska tillstånd.
Inte en rak motsats till psykisk hälsa
Psykisk hälsa och ohälsa kan uppfattas som motpoler, men det är inte helt rätt. Ofta citeras Världshälsoorganisationens (WHO) definition av psykisk hälsa:
“Psykisk hälsa är ett tillstånd av psykiskt välbefinnande som gör det möjligt för människor att hantera livets påfrestningar, förverkliga sina förmågor, lära sig bra och arbeta bra samt bidra till samhället.”
Psykisk hälsa är alltså detsamma som psykiskt välbefinnande, men det utesluter samtidigt inte psykisk sjukdom, inklusive ohälsa.
Så här illustrerar Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och SKR begreppen psykisk hälsa och ohälsa:
Orsaker till psykisk ohälsa
Det finns många orsaker till att människor drabbas av psykisk ohälsa.
- Genetiska faktorer
- Uppväxt och social miljö
- Traumatiska upplevelser
- Stress och för höga krav
- Ensamhet och brist på socialt stöd
- Kroniska sjukdomar
- Missbruk
- Organisatoriska och psykosociala riskfaktorer på arbetet
Tips – Få hjälp med psykisk ohälsa!
Först och främst – om du eller någon i din närhet är drabbad av psykisk ohälsa och samtidigt går i självmordstankar går det bra att kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.
Det finns ett stort antal frivilligorganisationer som erbjuder gratis stödlinje. Här är en bra lista.
Mår du dåligt men det inte är akut kan du kontakta en vårdcentral. De har vana att hjälpa till vid exempelvis stress, utbrändhet, oro, sömnsvårigheter, panikattacker, ångest och nedstämdhet.
Arbetar du kan du ibland få hjälp på företagshälsovården. Studerar du kan du kontakta studenthälsan.
Dålig arbetsmiljö kan leda till psykisk ohälsa
En stor andel av befolkningen arbetar och en stor del av dygnet tillbringas på arbetsplatsen. Därmed blir det viktigt att ta hänsyn till vad som händer på jobbet för att förstå varför många drabbas av psykisk ohälsa. Det är särskilt vanligt med utbrändhet och depression.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap har gjort en studie på vad arbetsmiljön betyder för den psykiska ohälsan. De delade upp riskfaktorerna i två kategorier – organisatoriska och psykosociala. Så här kan resultaten sammanfattas:
Organisatoriska riskfaktorer:
- Brist på HR-strategier och stöd på arbetsplatsen
- Dåligt stöd från chefer
- Långa arbetstider
- Organisationsförändringar
- Tillfällig anställning
De psykosociala riskfaktorerna:
- Upplevd risk att bli arbetslös (anställningsotrygghet)
- Arbetsrelaterad stress
- Brott mot psykologiskt kontrakt
- Emotionella krav
- Hinder i arbete
- Interpersonella konflikter
- Kognitiva krav
- Kvantitativa krav
- Mobbning, inklusive social uteslutning
- Obalans mellan ansträngning och belöning
- Otydliga mål
- Psykologiska krav
- Rollkonflikter
- Spänt arbete (höga krav i kombination med låg kontroll)
Vem bär ansvaret på arbetsplatsen?
Det är först och främst arbetsgivaren som ansvarar för att arbetsmiljön är god för att motverka sådant som kan leda till psykisk ohälsa. Vad som gäller regleras i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1 om Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM).
Även om arbetsgivaren är ytterst ansvarig är det ofta genom chefer, personalavdelning, skyddsombud och ibland företagshälsovården som problemen med psykisk ohälsa fångas upp så att hjälp kan erbjudas.
Det går att identifiera riskfaktorer och brister i arbetsmiljön med en så kallad arbetsmiljöenkät, men även genom individuella samtal. Som komplement går det även att göra återkommande pulsmätningar för att se hur arbetsklimatet utvecklas och snabbt identifiera problem när de dyker upp.
Så kan du förbättra din psykiska hälsa
- Prata med någon som du litar på, till exempel en vän eller familjemedlem
- Prata med din chef eller medarbetare som du litar på om du mår dåligt på jobbet
- Prata med en psykolog, präst eller diakon
- Fysisk aktivitet och hälsosam kost
- Sömn och återhämtning
- Stresshantering och avslappningstekniker, exempelvis meditation eller yoga
- Sök gärna professionell hjälp tidigt om du mår dåligt