Mat
Svenskarna äter för mycket i förhållande till hur mycket de rör på sig. Sedan 1980 har matvanorna försämrats, b.l.a. konsumtionen av godis och läsk har ökat kraftigt. Den totala energimängden i konsumtionen har ökat med 4%, och detta har bidragit till att allt fler blir överviktiga. Bland de unga har antalet överviktiga och feta fördubblats, och av den totala befolkningen är idag är 53% av männen och 37% av kvinnorna överviktiga.
Matvanorna varierar dock mycket mellan olika samhällsgrupper. Kvinnor äter bättre än män, och högutbildade äter bättre än lågutbildade. Manliga arbetare med låg inkomst är den grupp som äter minst frukt och grönsaker.
I början på 2000-talet tycks det dock ha skett ett trendbrott. Energiintaget har börjat minska, och matvanorna bland barn har blivit bättre. Över hälften av den vuxna befolkningen har någon gång försökt gå ner i vikt. Det finns idag många olika metoder för att gå ner i vikt. En debatt har uppstått kring den roll fettet spelet, vilket medfört att de flesta nu ser sockret som den främste orsaken till viktökning. De flesta metoder innebär att man minskar intaget av godis, snacks och läsk och äter mer av grönsaker, frukt och baljväxter.
Motion
Att vi har gått upp i vikt beror också på att vi inte rör oss mer om tidigare. Svenska barn hör till dem som är mest stillasittande på sin fritid i Europa. Även här har det dock skett en förändring på 2000-talet. Särskilt kvinnor och högutbildade tränar mer och hårdare.
Alkohol
Alkoholkonsumtionen har ökat sedan början av 90-talet. Konsumtionen är dock fortfarande lägre än EU-genomsnittet, utom bland ungdomar. Antalet personer som vårdas för alkoholförgiftning har ökat, men antalet som dör på grund av alkoholrelaterade diagnoser har minskat, utom bland äldre. Samtidigt dör runt 1000 personer per år i trafiken på grund av rattfylleri.
Möjligen finns det ett samband mellan den ökande alkoholkonsumtionen och den ökande psykiska ohälsan bland unga. Personer som dricker mycket rapporter mer sömnbesvär, oro och ångest. Depression är också vanligare bland personer med alkoholberoende. Det är dock inte klart vad som är orsak eller verkan.
Något som ofta diskuteras är alkoholens positiva hälsoeffekter. T.ex ska små mängder alkohol minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det vetenskapliga stödet för detta är dock inte särskilt starkt. För unga människor finns inga redovisade positiva hälsoeffekter.
Nikotin
Rökningen har minskat sedan 1980. Andelen män som röker är idag minst i Europa, de har också högst medellivslängd i världen. Dödligheten i lungcancer har minskat, liksom dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. Fortfarande finns dock en miljon rökare i Sverige, främst kvinnor. Bland äldre kvinnor har rökningen inte minskat, lungcancerdödligheten ökar därför fortfarande i denna grupp. Ännu vanligare är det med s.k. kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Samtidigt ökar användandet av snus, främst bland män men även bland kvinnor. Hälsoeffekterna av snus är inte lika utredda som för rökning, men det är känt att det bl.a. ökar risken för olika former av cancer, bl.a. i bukspottkörteln.
Narkotika
Antalet som dör på grund av narkotikaanvändandet har ökat kraftigt sedan 1971. I början på 2000-talet skedde dock en vändning, samtidigt som allt färre unga provar narkotika. Den vanligaste dödsorsaken är överdoser av heroin. Även metadon, som används för att behandla heroinmissbruk, orsakar många dödsfall. För amfetamin är dödligheten kopplad till problem med kärl och hjärta. Det kan därför ibland vara omöjligt att avgöra att dödsfallet orsakats av amfetaminmissbruk, dödsantalet kan därför vara högre än vad man känner till. Även cannabis och kokain orsaker många dödsfall.