Det har blivit vanligare att man betraktar våld ur ett folkhälsoperspektiv. Sammantaget minskade de anmälda brotten något 2024, det dödliga våldet var lägre än året innan och antalet personer som vårdades inom sluten vård på grund av övergrepp av annan person, ligger på en historiskt låg nivå. Mörkertalet är dock stort, och det är svårt att avgöra hur många som är drabbade – särskilt för våld i nära relation och sexualbrott – vilket gör att både enkätundersökningar (NTU) och vårddata behövs för att förstå omfattningen.
Vem drabbas – och var?
Män och kvinnor är ungefär lika utsatta för våld, men det rör sig om olika typer av våld. Bland män är det vanligast att bli utsatt för våld på allmän plats, s.k. gatuvåld, medan kvinnor i betydligt större utsträckning uppger sexualbrott. Ofta är alkohol inblandat, både bland offer och gärningsman. Förövaren är obekant i de flesta av fallen gällande misshandel mot män. För kvinnor sker misshandeln oftare i eller nära hemmet och förövaren är ofta en bekant eller en partner. Enligt vissa studier har gatuvåldet ökat sedan 80-talet.
Våld i nära relation
Våld i nära relation är utbrett och ger långvariga hälsokonsekvenser. I den senaste nationella kartläggningen uppgav 13,6% av befolkningen (16–84 år) utsatthet under 2022, med högre nivåer bland kvinnor. Psykiskt våld är vanligast, men upprepat och allvarligt våld drabbar kvinnor i högre grad.
Det finns en stark koppling mellan kvinnors utsatthet för våld och deras hälsa, även långt efter att våldet upphört. Enligt vissa undersökningar har majoriteten av de kvinnor som tagit kontakt med psykiatrin varit utsatta för våld. Sexuella övergrepp leder ofta till bl.a. smärttillstånd, underlivsinfektioner, ätstörningar och posttraumatisk stress. Samtidigt som gatuvåld är den vanligaste orsaken till sjukhusvistelse, är våld i hemmet en mycket vanligare orsak till sjukskrivningar. Ofta kan också barn bli inblandade, och ibland blir barnen själva slagna. Barn påverkas direkt och indirekt – uppskattningsvis lever över 200 000 barn i hem där våld/övergrepp förekommer.
Sexualbrott
För kvinnor är det vanligare att utsättas för våld i hemmet och i tjänsten, och förövaren är vanligtvis en bekant. Oftast rör det sig om s.k. partnervåld. NTU 2025 (avser händelser 2024) visar att självrapporterad utsatthet för sexualbrott ligger på ungefär samma nivå som föregående mätning totalt, men med stora köns- och åldersskillnader: unga kvinnor (20–24 år, därefter 16–19 år) är särskilt utsatta. Skillnaderna illustrerar dels mörkertal, dels att förändringar i anmälningsbenägenhet påverkar statistiken över anmälda brott.
Hatbrott
Män är också de som mest utsätts för s.k. hatbrott. Senaste fullständiga hatbrottsstatistiken (2022) identifierar 2 695 anmälningar med ett eller flera hatbrottsmotiv, där främlingsfientliga/rasistiska motiv är vanligast. En särskild Brå-analys visar dessutom en kraftig ökning av anmälda antisemitiska hatbrott under perioden oktober–december 2023.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar främst flickor och kvinnor men även pojkar, män och hbtqi-personer. Den exakta omfattningen är svår att fastställa, men aktuell data pekar på att en andel unga uppger hedersrelaterade begränsningar, t.ex. att inte själva få välja framtida partner.
Bland personer som flyttats till skyddat boende fanns många hälsoproblem relaterade till det våld de utsatts för, bl.a. långvariga psykiska problem.
Forskning och myndighetsrapporter betonar behovet av fortsatt kunskapsuppbyggnad och systematisk uppföljning.
Källor
- Brå, Anmälda brott 2024, Dödligt våld 2024, NTU 2025, Misshandel, Hatbrott, Antisemitiska hatbrott 2023, Våld i nära relation
- Socialstyrelsen, Skador & förgiftningar (slutenvård)
- Regeringskansliet, Pressmeddelande 4 juli 2024
- Länsstyrelsen Östergötland (NCH), Kunskapsöversikt HRV 2025