Med begreppet folkhälsa avses hela befolkningens hälsa. Det inbegriper såväl hur god hälsan är som hur den är fördelad. Om t.ex vissa samhällsgrupper har en sämre hälsa än andra kan inte folkhälsan anses vara god, även om den genomsnittliga hälsan är god.
Ordet folkhälsa är känt sedan 1911, men det kom först i allmän användning 1938, då Statens institut för folkhälsa grundades. Institutets uppgift var att förbättra folkhälsan genom fostrande och förebyggande arbete. Dess verksamhetsområden av allmänhygien, livsmedelshygien, yrkeshygien samt forskning om vitaminer. Institutet avskaffades 1971, då verksamheten flyttades över till andra myndigheter, bl.a. Socialstyrelsen, som idag regelbundet ger ut den s.k. folkhälsorapporten.
1992 inrättades ett nytt institut, Statens folkhälsoinstitut, vilket tog över vissa frågor från Socialstyrelsen, bl.a sådant rörande alkohol, narkotika, tobak, mat och motion. Idag har institutet tre huvuduppgifter, att fungera som ett nationellt kunskapscentrum för folkhälsa, följa upp och samordna folkhälsopolitiken samt bedriva tillsyn inom områdena alkohol, narkotika och tobak.
Den senaste folkhälsorapporten kom ut 2009, och redovisar utvecklingen fram till 2005. Den visar att medellivslängden ökat de senaste decennierna, men samtidigt finns det negativa trender, som att den psykiska ohälsan ökar bland unga. Skillnaden i hälsa mellan hög- och lågutbildade tycks också bli större.
